Etikettarkiv: storebror

När ”ryggradslös” är en komplimang

Idag kommer riksdagen, om inget under sker, rösta igenom FRA-lagen som ger staten rätt att massavlyssna människor. Med FRA-lagen är Storebrorsamhället här på ett sätt som Orwell inte ens hade vågat drömma om (Nisha Besara skriver klokt på Dagens Arena). Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer att rösta nej till lagen och om några borgerliga ledamöter gjorde det skulle de (i alla fall tillfälligt) stoppa FRA-lagen. Men det gör de inte. En del av de där borgerliga ledamöterna har tidigare låtsats vara hjältar som försvarar integritet och mänskliga rättigheter. Men de har inrättat sig i ledet, hukar så där klädsamt under partipiskan och låtsas att de vunnit genom tillägg till lagen. De lurar självklart ingen. Men när det handlar om att rädda en vidrig, korkad och ogenomtänkt lag så kan orden – precis som i Orwells ”1984” få ny mening. I borgerligt nyspråk är tydligen ordet ”ryggradslös” menat som en komplimang.

En regering som vill övervaka folket (FRA-lagen klubbas på onsdag)

Det verkar, tyvärr, som om den moderatstyrda regeringen lyckats: när de nu – än en gång – piskar in de borgerliga ledamöterna i övervakningsfållan så verkar det passera utan vare sig bloggstormar, massiva demonstrationer eller ”olydnad” från enskilda ledamöter. Vi ska inte ge upp än, men det mesta tyder på att Reinfeldt, Tolgfors och de andra övervakningsivrarna får sin vilja igenom och att vi från 1 december har en lagstiftning som Orwells Storebror skulle drömt våta drömmar om. På onsdag vet vi.

Att protesterna inte är lika intensiva är inte så konstigt, utnötning fungerar ju i de flesta sammanhang. Märkligare är en del andra inspel i debatten: Tidningsutgivarna väljer att skriva brev till riksdagens ledamöter och varna för att efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen i praktiken sätts ur spel. Det har de ju rätt i. Så här skriver de: ”den som vänder sig till massmedierna [kan] mot sin vilja komma att få sin identitet röjd genom signalspaningen. Det betyder att efterforskningsförbudet i tryckfrihetsförordningen i praktiken sätts ur spel. Det hjälper då inte att avlyssningen i sådana fall skall avbrytas och att insamlade uppgifter förstöras. Det man en gång sett och hört kan inte raderas.”

Det är självklart bra att även TU agerar, men brevet avslutas rätt märkligt: ”Vi uppmanar därför dig som riksdagsledamot att – oavsett hur du tänker rösta nu på onsdag – ha ett fortsatt engagemang kring frågan om skyddet för meddelare och andra tystnadspliktiga grupper och aktivt verka för att det säkerställs. Meddelarskyddet får inte bli en illusion.”

Som om FRA-lagen bara är ett hot mot meddelarskyddet… Borde inte tidningsutgivarna i landet se lite större sammanhang: att FRA-lagen hotar mer än deras bransch? Fast till TUs försvar ska sägas att den fackliga organisationen för journalister (Journalistförbundet) helt tycks ha lagt ner sitt motstånd mot FRA-lagen… Förra gången var SJF mycket aktiva, men nu verkar de inget göra. Utmattning fungerar, som sagt. Men framtidens dom över Reinfeldt, Tolgfors och de andra kommer likväl falla tungt. Må så vara att de inte startade resan, men de ökade hastigheten nerför det sluttande planet. Övervakningssamhället är här nu. Känns det bra?

Sossar mot storebror fortsätter arbetet, kom med du också! Här finns fler inlägg jag skrivit om integritet.

Övervakningssamhällets sluttande plan

Idag publicerar NA min krönika, som denna gång handlar om ”kriget mot integriteten”, eller det sluttande plan som svensk politik befinner sig på sedan ett antal år. Där varje ny inskränkning motiveras med att det är viktigt för att vinna ett av två ”krig”: kriget mot den illegala nedladdningen eller kriget mot terrorismen. Att dessa inskränkningar fört oss en bra bit på väg mot det samhälle George Orwell beskrev i ”1984” diskuteras – tyvärr – alltför lite i svensk politik (fast det är ju ett rätt ”välbloggat” område).

Här kan du läsa hela krönikan. Och här finns en del tidigare inlägg kring dessa frågor. Här finns nätverket Sossar mot Storebror.